Ju lägre inkomst, desto mer pengar lägger svensken på onyttig mat. Det visar en ny studie där man analyserat data från försäljning av 18 000 olika varor.
Att höginkomsttagare vanligtvis har dyrare konsumtionsvanor än de som tjänar mindre är inte särskilt förvånande. Men hur svenskar fördelar sin matkassa kan däremot överraska.
Det konstaterar man i ett pressmeddelande från AI-bolaget Echo State. Tillsammans med prisjämförelsetjänsten Matspar.se har man genomfört en studie som fokuserar på just detta.
Andelen onyttig man ökar
I resultatet framgår skillnader i summor spenderade på nyttig respektive onyttig mat mellan olika socioekonomiska grupper.
Per hundralapp som en svensk höginkomsttagare spenderar på nyttig mat, läggs 52 kr på onyttig sådan. Samma siffra bland låginkomsttagare är 70 kr – en skillnad på 35 procent.
– Befintlig data från Matspars kunders köphistorik gjorde det möjligt för oss att med hjälp av avancerad analys bekräfta teorin om att höginkomsttagare äter mer hälsosamt än hushåll med lägre inkomst, säger Erik Dahl, vice VD Echo State.
– Den här typen av teknik arbetar vi med varje dag, och den hjälper oss att förstå mänskligt beteende – och inte minst kundernas konsumtionsvanor.
Varorna kategoriserades
I studien har man analyserat data från Matspar.se, vars användare uppger sitt postnummer vid registrering. Man har undersökt innehållet i samtliga användares varukorgar under tre månaders tid.
Varorna har sorterats in i nyttiga, onyttiga och neutrala produkter, baserat på bland annat kalori- och sockerinnehåll. Därefter har man använt sig av triangulering för att jämföra underlaget med inkomststatistik från respektive geografiskt område (hämtat från SCB).
– Det är viktigt för vårt samhälle att veta hur köpmönster skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper. Underlag som visar det svart på vitt är en förutsättning för att skapa en dialog kring varför det ser ut på det här sättet, säger Omid Ghanbari, VD på Matspar.se.
Om studien
Datan som använts i studien samlades in mellan 1 juli och 1 oktober 2019. Den bygger på underlag från försäljningen av 18 000 olika varor, som fördelats på 600 kategorier, vilka i sin tur därefter sorterats in i nyttiga, onyttiga och neutrala varor. Exempel på varor som i analysen kategoriseras som nyttiga är grönsaker, fisk och bönor, medan kategorin onyttiga varor består av bland annat godis, juice och flingor. Hårdost, ströbröd och te faller under neutrala varor.
