Så har pandemin påverkat våra matvanor

 

Pandemin påverkar matvanor och inköp. Ica Sverige har med hjälp av försäljningsstatistik samt besöksstatistiken till sin receptbank identifierat fem tydliga förändringar i svenskarnas matmönster under krisens första tre månader.

Bland annat tycks svenskarna ha bakat betydligt mer än annars och lagat mer mat hemma.

Ann-Sofie Borg, innehållsansvarig på Ica.se.

– Vi verkar ha sökt oss till trygga traditionella rätter och husmanskost med mycket kött och potatis. Vi såg också en tydlig bunkring i början av krisen och att man tycks ha lyxat till det lite extra hemma när man inte ätit ute lika mycket, säger Ann-Sofie Borg, innehållsansvarig för ica.se på Ica Sverige. 

Siffrorna har även analyserats av Richard Tellström, docent och forskare inom matkultur och mattrender.

– Människors konsumtion har förändrats i alla kriser genom historien, men det här är första gången vi har tillgång till så omfattande livsmedelsstatistik under en så samhällsgenomgripande pandemi, säger Richard Tellström.

– Matkulturen förändras historiskt när tre faktorer samverkar; politik, ekonomi och värderingar. Alla dessa tre är mycket aktiva nu under coronapandemin. De är så extremt kraftfulla att de mycket väl kan förskjuta det matkulturella fundamentet åt ett nytt håll.
 

Fem förändringar under pandemin

Förändringar i svenskarnas matvanor under pandemins första tre månader

1. Vi bakar oss genom krisen

Jäst, mjöl, bakfett, ägg och andra bakvaror ökade kraftigt under perioden jämfört med samma period föregående år. Matbakningen tycks ha ökat mer än sötbakningen

Richard Tellström: ”Bröd matchar vår svenska urgamla känsla av något som hindrar svält i en kris. Därför bunkrar vi spannmål, mjöl, jäst och torrt bröd. Att kunna baka bröd när allting omkring oss är osäkert är en tröst.”

2. Tillbaka till dåtiden

Recept på topp 20-listan som klättrade i placering under perioden var klassiker som korvstroganoff, laxfilé med citron, potatis- och purjosoppa, flygande Jacob, bakad potatis, hasselbackspotatis, kålpudding och raggmunk. Alla former av pannkaksrecept hade betydligt mer trafik än samma period föregående år.

Richard Tellström: ”Maträtter som ökar mest sätter fokus på att corona-känslor bäst botas med maträtter från individens historiska rötter. För att bli berörd vänder man sig till potatis-, kål- och pannkaksrätter. Mat som lite föraktfullt ibland kallas för mormorsrätter står nu för en välkomnande och pålitlig famn.”

3. Vi lagar mer mat hemma

Antalet organiska receptsök ökade med 54 procent under perioden. Receptkategorierna ”Middag-Huvudrätt”, ”vardag”, ”frukost-brunch” och ”hemmagjord” hade avsevärt mer trafik. En klassisk indikator på hur mycket mat vi lagar hemma är hur mycket lök vi köper. Lök gick upp med 14 procent, jämfört med samma period 2019.

Richard Tellström: ”Hemmamatlagningen har ersatt proffsmatlagningen, och antagit sådana vardagsproportioner som inte setts sedan 1950–60-talet innan kvinnorna gick ut i ett kommersiellt yrkesliv. Sedan dess har familjerna vanligen bara haft daglig familjematlagning för alla måltider under sommarsemestrar, men våren 2020 blev det även under arbetssäsongen”

4. Bunkring i början av krisen

Under perioden ökade försäljningen kraftigt av varor som håller länge, som hårt bröd, havregryn, grötprodukter, lök, kål, packad potatis, morötter, rotfrukter, ris, torr pasta, pastasås, pulvermos, grönsakskonserver, krossade tomater, bönor i tetra, köttkonserver, fisk- och skaldjurskonserver – framför allt fiskbullar, soppor, torra linser, fröer och kärnor.

Richard Tellström: ”Coronarädslan förde med sig en spontan bunkring hos konsumenten. Det var ovant. Hur ska en medborgare i ett land som inte haft en rejäl livsmedelskris på 80 år veta vad de ska bunkra? Vad är det för livsmedel man vill ha i lager när inget finns att köpa? För om man vill bunkra måste man vara före i tanken, annars är man sist på bollen.”

5. Mindre fest, men mer guldkant i vardagen

Under perioden ökade försäljningen av bland annat bearnaisesås och pizzadeg. Receptkategorierna ”helg”, ”över 60 minuter” och ”fest” hade betydligt mer trafik och även trafiken till flera klassiskt festliga rätter ökade. Vi tycks även äta mer helgfrukost till vardags.

Richard Tellström: ”I receptsökningarna ökar intresset för middagsklassiker som ger guldkant på tillvaron, varje dag. En längre matlagningsprocess blir en sysselsättning under den tidvis långtråkiga hemmavistelsen, samtidigt som den hemmavarande familjen nog också uppmuntrar matlagaren till att åstadkomma storverk då man får vara med och dela måltiden senare.”


Topplista över de recept som ökade mest under krisens första tre månader (mars–maj):

1. Hasselbackspotatis (+174%)
2. Lax i ugn med citron (162%)
3. Raggmunk (150%)
4. Potatis- och purjolökssoppa (142%)
5. Kålpudding (132%)
6. Bakad potatis med skagenröra (131%)
7. Köttfärslimpa (123%)
8. Ugnspannkaka (112%)

Källa: Ica Gruppen.